Material till 8 Sidor
Till varje nummer av 8 Sidor finns det:
Korsord om nyheter på papper och webb,
Nyhetstips och Instuderingsfrågor.
Talböcker!
Kom ihåg att alla elever som har en läsnedsättning kan få låna
talböcker. Det kostar ingenting.
Läs mer på
webb-platsen för Legimus
Träffa oss!
Här är en lista på mässor och utställningar du kan träffa oss
och titta på våra produkter.
- – 09-mar, Kristianstad. Läromedelsutställning
– 10-mar, Sthlm (Fazer konferens). SFI i fokus
– 14-mar, Örebro. Läromedelsutställning
– 15-mar, Skövde. Läromedelsutställning
– 15 – 16 mars, Sthlm. Skolbibliotekskonferens,
– 4-5 april, Sthlm. Flerspråkighet i fokus
– 7-apr, Malmö. Läromedelsutställning
– 14-apr, Falun. Läromedelsutställning
– 19-20 apr, Göteborg. Läromedelsutställning
– 21-apr, Borås. Läromedelsutställning
– 26-28 apr, Kista, Sthlm.SETT Mässan
– 9-10 maj, Örebro. Särskolans Rikskonferens
Nytt nyhetsbrev
från Lärarrummet för lättläst skickade vi ut 24
januari
Här kan du läsa nyhetsbrevet
Bli medlem i Lärarrummet så får du också
nyhetsbrev
Bli medlem
Bli medlem i vårt
Lärarrum för lättläst!
Du får bland annat
nyhetsbrev, erbjudanden,
inbjudningar
till pedagogträffar.
Klicka här och anmäl dig!
”Läsning och språkutveckling knyter samman alla ämnen”
– Att läsa högt för 18 unga killar, som just brottades i
korridoren men en stund senare sitter knäpptysta och lyssnar, det
är härligt, säger Jenny Edvardsson. Jenny undervisar i svenska och
historia på Wendes yrkesgymnasium i Kristianstad, och tycker att
det är väldigt roligt och inspirerande att jobba som lärare igen
efter en tid som rektor.

Jenny Edvardsson med några av sina elever på
byggprogrammet
Vad är det som driver dig i jobbet Jenny?
– Som lärare har man ett stort uppdrag, alldeles speciellt som
svensklärare. Jag möter många elever som inte tycker om böcker. Som
har blivit tvingade att läsa saker som de inte är intresserade av,
eller inte riktigt har förstått vitsen med. Där har jag en mycket
viktig uppgift, att försöka möta eleverna där de är. Att försöka
hitta texter som kan gripa tag i dem. Det är drivkraften, att hitta
de texterna för att få eleverna att vilja, att få eleverna att
våga. Det är inte eleverna med högst betyg som söker hit. Många har
svårigheter av olika slag. Jag hävdar att det är min skyldighet att
se till att de får möjlighet att ta del av samma utbud som alla
andra. Men det handlar också mycket om att skapa en relation. Har
man inte en god relation med sina elever så är det svårt att få dem
att vilja göra saker.
Du har tidigare jobbat på mer teoretiska gymnasieskolor
och du har arbetat som rektor. Vad var det som fick dig att söka
dig hit?
– Innan jag kom hit jobbade jag som rektor, och då kom jag så
långt bort från det pedagogiska arbetet. Jag har många tankar och
idéer, och brinner för att få eleverna att utvecklas för att komma
vidare. Så när den här tjänsten som lärare blev ledig, för elever
som ofta är omotiverade när det gäller läsämnen och som behöver
ganska mycket anpassningar och stöd i det vanliga, så kände jag att
det skulle vara en utmaning. Jag har nästan bara killar i
klasserna, förutom på barn- och fritid där det finns en klass med
bara tjejer. På byggprogrammet är det bara killar. Det passar mig
att jobba med killar. Jag är ganska rak och tydlig, och det gillar
de tror jag.
Hur lägger du upp ditt arbete?
– Inledningsvis så försöker jag att få
en relation med eleverna. Att få reda på lite om dem, och att de
får reda på lite om mig. Sen brukar jag börja rätt så mycket med
högläsning, och när det gäller svenskan så tänker jag mycket på
lässtrategier. Man jobbar rätt intensivt med det på lågstadiet och
mellanstadiet, men där är inte riktigt samma fokus på det på
högstadiet och gymnasiet. Så där börjar jag, med att eleverna ska
få redskap och verktyg för att kunna möta en text, och kunna jobba
med olika typer av texter.
– När vi jobbar med texter och läsning så försöker jag att väva in
det grammatiska, både i det som de själva skriver och i det som vi
läser, så att det inte blir något eget utan det vävs in.
– Jag försöker att läsa högt mycket i historieundervisningen
också. När jag ska försöka illustrera skeenden och förlopp. Många
använder filmer eller dokumentärer, och det gör jag också till viss
del, men jag försöker också fånga upplevelsen, eller hur det kunde
se ut, genom att läsa från skönlitterära böcker. Det gillar de. Och
så diskuterar vi. Vad var det vi fick reda på egentligen? Var det
så här det såg ut? Jag har läst högt bl.a. ur LL-förlagets bok Blod
och lera av Bengt Fredriksson när vi har läst om första
världskriget. Då var det någon som sa att “Jag har alltid tyckt att
historia var så svårt, men när du läser högt då förstår jag
allting”.
Förutom högläsning och lättläst använder sig Jenny bland annat
även av vanliga texter, noveller på Spotify som eleverna kan ladda
ner på sina mobiler, och Legimus.
– När det gäller Legimus samarbetar jag med skolans bibliotekarie.
Hon ser till att eleverna får konton. Sedan brukar jag tillsammans
med berörda elever gå igenom hur Legimus fungerar, och de som
behöver hjälp med att dra ner litteratur till sina telefoner
stöttar jag. Eleverna kan sedan via Legimus-appen lyssna och följa
med i texten i den bok som vi för tillfället läser eller ska
diskutera. Ett bra stöd för de som har låg läshastighet eller andra
läs- och skrivsvårigheter.
Har du fått några signaler på att eleverna har börjat läsa
mer utanför skoltid än vad de gjorde tidigare?
– En del läser skönlitteratur, eller lyssnar, många lyssnar, men
sen läser de mycket artiklar. Sportartiklar. Många är väldigt
fotbollsintresserade så det är mycket den typen av texter som de
läser, men jag kan inte säga att det är fler som har börjat
“nöjesläsa”. Men de har åtminstone fått reda på att det finns olika
typer av texter som man kan ta till sig på olika sätt.


Några av Jennys elever
Berätta om hur du arbetar med en matris för egen
bedömning.
– Vi har jobbat tidigare med att de har fått bedöma både
individuellt, vad de behöver utveckla, och med kamratbedömning. Men
då har det ändå varit tydliga frågor, men nu, i den nya matrisen
som jag har börjat jobba med sedan jag lyssnade på Anders Holmgren
på SETT-mässan i våras, (SETT = Scandinavian Educational Technology
Transformation), är det mycket mera öppet. En del tycker att det är
ganska så svårt. Det kommer nog att ta lite tid innan jag har fått
dem att förstå att de har ett rätt så stort egensvar, och möjlighet
att fundera själva över vad de kan och inte kan.
Du driver två bloggar, Fröken JEs blogg, som är för
eleverna, och Jenny på Wendes som är mer för lärarkollegor och
andra intresserade. (Se länkar till bloggarna
nedan).
– Inför varje lektion så är det i Fröken JE-bloggen som vi tar
vårt avstamp. Jag lägger upp lite info där så att de elever som
vill får möjlighet att titta i förväg på vad vi ska göra. Sen utgår
vi från materialet på bloggen under lektionstid, och ibland finns
där en uppgift som eleverna får sitta och diskutera i
grupper.
– På min andra blogg, Jenny på Wendes, lägger jag ut mycket av
mitt material. Jag tycker om att hitta och ta fram mitt eget, och
jag delar gärna med mig av det. Jag ser det som en vinst att andra
kan få ta del av det som har fungerat.
Vad ser du som nästa i steg i utvecklingen av ditt sätt
att arbeta med böcker och läsande?
– Det är nog att sprida vidare arbetssättet, och få fler att möta
sina elever utifrån deras egna förutsättningar. Jag är också
väldigt intresserad av den digitala tekniken, och försöker få in
det i min undervisning på olika sätt.
Du inspirerar många, var hittar du din egen
inspiration?
– Jag försöker att läsa och gå kurser. Just nu läser jag kursen
Bedömning och betyg som Karlstad universitet och Skolverket har på
distans. Sen hoppade jag på webbkursen LangOer som Göteborgs
universitet står bakom. På den får man lära sig mer om hur man kan
jobba med digital teknik. Jag läser mycket facklitteratur och får
tankar och idéer därifrån. Det har kommit ganska mycket om läsning,
språkutvecklande arbetssätt och digital teknik på senare tid. Jag
har också fått en plats på en ny utbildning som startar i maj, och
som Skolverket står bakom. Den heter Språk-, läs- och
skrivutvecklare, och tanken är att man som sådan ska få ett mer
övergripande ansvar på sin skola. Sen är det många lärare som har
idéer som jag blir inspirerad av.
Vad skulle du särskilt vilja poängtera innan vi avslutar
vårt samtal?
– Det är viktigt att språk inte bara är något för svensklärarna
att jobba med, svarar Jenny. I alla ämnen har man sitt eget språk.
Historia är ju ett ämne med många begrepp och termer, och man
behöver ha strategier även för hur man ska kunna lära sig dem. Och
matte har ju också ett eget språk, alla ämnen har det. Jag tänker
att läsning och språkutveckling knyter samman alla ämnen.
text och foto Catharina Kåberg
Jennys sex grundtips för arbete med läsutveckling:
1. Läs högt!
2. Våga hitta alternativ litteratur.
3. Anpassa efter läsförmåga och läsutveckling.
4. Använd en strukturerad samtalsmodell, gärna enligt Aidan
Chambers.
(Läs mer om Chambers modell i hans bok Böcker inom och omkring
oss. Utgiven 2014 av förlaget Gilla Böcker).
5. Använd olika lässtrategier.
6. Läs mycket själv för att hitta litteratur som passar.
Länkar till Jennys bloggar
Jenny på Wendes
Fröken
JE:s blogg
Länkar till Jennys lektioner
Jenny har, än så länge, gjort följande lektioner till
LL-förlagets böcker;
En farlig vän
Snöstormen
Redovisning av samplingsdikter
Dagen då jag träffar Jenny får ettorna på byggprogrammet göra
samplingsdikter på svensklektionen. Varje grupp får ur sju olika
diktsamlingar plocka slumpmässigt utvalda diktrader som sätts
tillsammans, samplas, till en helt ny och egen dikt. Via någon av
länkarna nedan kan du lyssna på resultatet.
http://frokenje.blogspot.se/2015/05/ba1a-poesi.html
https://www.youtube.com/watch?v=EVNFEl4RQwI&feature=youtu.be
Lektioner
De 20 senaste lektionerna
- Fallet Anna Frid – funderingsfrågor, boksamtal, diskussion och skrivuppgifter
- En man som heter Ove – textfrågor, skriv- och diskussionsuppgifter
- Bedragaren – diskussions- och skrivuppgifter samt fördjupningsuppgifter
- Tillbaka till ett krig – funderingsfrågor, diskussion och skrivövning
- Drömtraktorn 2 – funderingsfrågor, diskussion och skrivövning
- Anna på Brännö – funderingsfrågor, samtalsunderlag
- Utvandrarna – funderingsfrågor, skrivuppgift, fördjupningsuppgifter
- Jag heter död – grupparbete med funderingsfrågor, redovisning och skrivuppgift
- Kickboxaren2 – funderings – och diskussionsfrågor, skrivuppgift
- Axel var idiot – funderings – och diskussionsfrågor, fördjupningsuppgifter
- Kampen mot klockan – funderings- och diskussionsfrågor, skrivövning
- Den siste fyrvaktaren – funderingsfrågor text- och skrivövning
- Albert Einstein – funderingsfrågor skoldiskussion och skrivövning
- Flicka försvunnen – funderings- och diskussionsfrågor och skrivövning
- Välkommen till landslaget – funderings- och diskussionsfrågor och skrivövning
- Lady Chatterleys älskare – funderings- och diskussionsfrågor, högläsningstips samt skrivövning
- Fyra sätt att läsa tidningen
- Medie- och informationskunnighet – utbildningspaket med klassrumsövningar
- Bengtssons hemlighet: funderingsfragor diskussion ock skrivuppgift
- En farlig vän: värderingsövningar, diskussionsfrågor, skrivuppgifter och undersök vidare
Lektioner – förslag
Tjockare lektioner
Vi har samlat en del lektioner till mer utbyggda handledningar.
De har inte varit publicerade på Lärarrummet i den här formen
förut.
Sju klassiker
Material med arbetsuppgifter, diskussionsunderlag och mycket mer
för att arbeta med sju klassiker
4 sätt att läsa tidningen.
Lär dig hur en tidning fungerar. Lär dig om nyhetsvärdering. Lär
dig att läsa tidningen kritiskt
Blod och lera
En lärarhandledning med sju lektioner om första världskriget, i
vilken tre specialskrivna kapitel baserade på fotografier ingår
Lärarhandledningar
Vi föreslår
Länkar om läsning
17 skäl för boken och vägen till de nationella
målen för grundskolan! av Anne-Marie Körling.
Sju punkter för att få pojkar
att läsa! av Kåkå Olsen
